nathaliefrederiksen

I fredags sms:ade jag min hostdad och skrev - "Today is the last day to send in my extension registration, you still want me to stay?" my respond -"yeeeah!" Jag stannar. Jag stannar. Jag stannar. Va fasen, tiden går så fort. Varför inte vara kvar och resa lite till, ha skoj! Är inte redo för att lämna allt detta vackra ännu. Vet inte vad jag ska sysselsätta mig med hemma? Har tänkt, tänkt och tänkt men har hela tiden vetat att det lutat åt detta håll. Vill heller inte åka hem för att plugga, för, vad ska jag plugga? Så alternativet hade varit att åka hem och börja jobba igen men.... nej tack. Då känner jag att jag lika gärna kan stanna kvar här, gå i skolan och utveckla min engelska. Du lär dig så otroligt mycket på att åka iväg helt ensam. När jag var hemma i Sverige för nio månader sedan tyckte jag att ett helt år lät som en väldigt lång tid. Jag visste att man kunde förlänga sitt år men hade absolut inte ägnat en tanke åt att ens fundera över det. Nu när ett år snart är över inser man hur fort tiden verkligen går, den bara flyger förbi och att stanna ett andra år känns som en rolig möjlighet som man kanske bara kommer att få en gång i livet. Så du där hemma som funderar på att åka iväg som au pair i ett år - räkna med att vara borta två ; )